Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

landscapes of Götene in infrared

”Hér er sa hamarr við bæ várn, er heitir Gillingshamarr, ok þar í hjá er stapi sá, er vér köllum Ætternistapa. Hann er svá hár ok þat flug fyrir ofan, at þat kvikendi hefir ekki líf, er þar með fækkum vér várt ætterni, þegar oss þykkir stór kynsl við bera, ok deyja þar allir várir foreldar fyrir utan alla sótt ok fara þá til Óðins […]

Det finns här vid vår gård en klippa, som heter Gillings klippa, och där är ett utsprång som vi kallar Ättestupan. Det är så högt, att inget levande väsen kan överleva ett fall därifrån. Det heter Ättestupan därför att vi begränsar vår ätt med den när stora händelser inträffar. Alla våra gamla dör där, befriade från sjukdomar, och far till Oden […]”

(Gautreks saga, 1200 talet, 1954, FAS IV, s. 5. / En fornaldarsaga – Götriks saga, 1990, s. 12f. / från ”Varför rider du här på Helväg?” Om dödsriken och dödstro i fornnordisk religion, Tommy Kuusela, Magisterkurs i religionshistoria, Höstterminen 2006, s. 144 [PDF])

Suecia antiqua et hodierna – Erik Dahlberg: gullhammar

”Det är härvid på berget Billingen, som varit, antingen sjelfva Gyllingshamrar, eller åtminstone en ryktbar ättstupa vid Bjessesjö. Stupan skall vara 20 alnar hög och visa rätt uppstående stenpelare. På eller omkring planen skall man hafva funnit lemningar efter en stencirkel.”

(Försök till en nomenklatur för nordiska fornlemningar, Nils Henrik Sjöborg, Stockholm 1815, s. 68)

s.68

”Källan, vid hvilken fordom stått ett träkors, har icke allenast varit ryktbar för underverk, utan ock namnkunnig derför, att de henne besökande blifvit försäkrade om aflat och syndernas förlåtelse. Biskop Lars i Wexiö har år 1462 gifvit 40 dagars förlåtelse åt dera, sora besökt S:t Helenas källa och hennes dödsplats. Vid gården Gullhammar befinnes en ättestupa, kallad Gyllingshammar. I socknen märkes kyrkoherde-bostället, vid kyrkan och stora landsvägen, 1 mantal krono, med mangårdsbyggnad af sten. ”

(Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Tredje Bandet, G-H, Stockholm, 1862, s.180181)

sf180-181

”Ett stenkast derifrån finner man lemningar efter St. Thorstens kyrka eller kapell, som äfven kallades Birura eller Bjurum. Denne Thorsten skall hafva varit en herde, som, för försummelse i sin tjenst, blef af sin hedniska husbonde mördad vid en sten, vid hvilken Thorsten som Christen plägade göra sin bön. Underverk skola skett då husbonden smädade hans namn. (Se Afzelii Sagohäfder, ora Helig Tborsteu.) Ej långt derifrån finnes i skogen en däld på en höjd, som nu kallas Thorsgrafven, der fordom varit en ättestupa. Der i trakten är Gullhammars gård belägen, och torde vara det Gyllingshammar. som omtalas i Göthriks och Rolfs saga.” 

(Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B, 1859-1870, s. 192 – 193)

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige - Första Bandet. Inledning samt Text A och B-192.193

”Gyllingshammar, ättestupa vid gården Gullhammar i Göteneds socken i Kinne härad i Skaraborgs län.”

(Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon 3-4. bandet, s.156)

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon ... 3.-4.bds156

”Söder därom sträcker sig ännu i dag ett skogsbälte över Vättlösa. Kung Gaute (Göte) – i så fall troligen bildat efter Götene – rider ut på jakt och kommer vilse i skogen. En man ensligt liggande bondgård, kungen kommer till, heter Gillingr, vilken i somliga varianter är husfadern (som väl är det riktigaste av flera skäl) i andra sonen i huset. Nu ligger ej långt fran ättestupan i Vättlösa gården Gullhammar, ett namn, som är upptaget redan på älsta kartan over trakten (1655) och – enligt upplysning från Kammararkivet – finnes belagt år 1564 (Gwll hammar).) Ättestupan i sagan heter Gillingshammar. Ett personnamn, bildat till namnet Gull i Gullhammar, skulle – i analogi med gammal ordbildning – heta Gyllingr. Har Götrekssagans diktare bildat Gyllingr) (Gillingr) till namnet Gullhammar?

Om allt detta vore tillfälligheter, få vi åtminstone medge, att det är ett högst ovanligt sammanträffande av lämpliga namn, och omständigheter: Götene, Gullhammar, traditionen i orten om ättestupan, närheten av denna ättestupa till stora stråkvägen.”

(”Valhall och ättestupa i västgötsk tradition” av Johan Götlind, s. 83 / Folkloristiska Studier och Samlingar 2 / Folkminnes-Studier tillägnade hilding celander den 17 juli 1926)

götlind_s83

Ӏttestupan i Gullhammar

”Ej långt derifrån (Lilla Bjurum) finnes i skogen en djup graf eller däld, i en backe, som nu kallas Thorsgrafven, der förr varit en ättestupa hvaräst de fordne hedniske Göter störtat sig utföre, då de velat fara till Oden i Wallhall. Icke långt ifrån bemälde ättestupa ligger stora och lilla Gullhammar, tillhörig Assessoren m.m. Modin, som torde vara det i Göthriks och Rolfs saga omtaldte Gyllingshammar. Ättestupan är är nu med skog öfvervuxen”.

Lindskog fortsatte med en fotnot: ”Om Gyllinghammars läses i 1 kap. af Göthriks och Rolfs saga i öfversättning: ”her er en skogsbacke vid vår by, han heter Gillingshammar (Gyllingshammar) och therhos en klippa, som vi kallom ättestapel; hon är så hög och brant ovanföre, att det djur behåller ej lifvet, som far therutföre. Och heter hon therföre ättestapel, att vi thermed förminskom som slecht, så ofta något sellsamt vidunder tilbär, och dö ther alle våre föräldrar föruthan sjukdom, och fara ther till Odens”. Af detta Gillingshammar hafver byn Gullhammar sitt namn. Hammar betyder malleus, men ock skog, silva, scopulus & Ullenii Sockne-Register. Digelii Disp. om Husaby m.fl.”.

Gullhammar ligger strax sydost om Vättlösa.”

(Bengans historiasidor)

ORTNAMNSREGISTRET (Institutet för språk och folkminnen) / Vättlösa socken : Kinne härad : Skaraborgs län:

ortnamreg

Gullhammar_Eniro gullhammar_GE

Annonser