Fotografier: Stig Torstensson

”Walhall, ett berg, uti Hellaryd socken och Blekinge, ½ mil från kyrkan, vid hemmanet Kölja, består af ofantliga rätt uppstående stenpelare, är på 2:ne sidor sluttande, så att det kan bestigas, men vid ena sidan brant stupande ner i Wallsjön. Nära vid en fordom befintlig trappuppgång, nu mer igenfallen, hvälfver sig klippan, bildande en stor grotta, som utgör nästan en halfcirkel. Att här varit en af våra urfäders ättestupa, hvarifrån de nedstörtat sig i den underliggande Wallsjön, för att, efter deras tro, bereda sig väg till Odén i gudarnas sal, Walhall, synes högst sannolikt.”

(Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö, Stockholm 1866, s. 224)

”Strax vid Hellaryds kyrka i Blekinge är en brant klippa, som kallas Valhall, hvarifrån, enligt sägen, menniskor fordom störtat sig i den under klippan belägna Valsjön.”

(Samlada Skrifter, Erik Gustaf Geijers, Femte Bandet, Land och Folk från Hedniska Tiden, Stockholm 1873, s. 89)

”Då den höglänta delen av näset mellan sjöarna har bra nära oval form, skulle man kunna antaga, att första leden i bergnamnet,Valberg, utgöres av ”valr” rund. Enligt mitt förmenande måste man emeller- tid söka en annan härledning. Vi känna ett gammalt nordiskt ord ”val”, varav t. ex. Valhall – dödsriket – är bildat. Detta ord betyder egentligen ”de fallna, de döda” men har ofta betydelsen ”offerkroppar” . Utom i Valhall återfinnes ordet i några ortnamn, t. ex. Val- sjön i Hällaryds socken, Blekinge , vilken sjö ligger invid ett berg med namnet Valhall. Om min tolkning vore acceptabel, skulle Valberg syfta hän på att å ber- get eller i dess omedelbara närhet funnits en forntida helgedom, där människor offrats.”

(Gamla färde vägar och kultställen i Holaveden, Anteckningar och studier av Sigurd Pira, Tranås 1923, s.48-49, [PDF], från Ödeshögs Hembygdsbok)

”Valhall i Hällaryds sn., Bräkne hd., Blekinge
Inte långt från Kölja gård på gränsen mellan Hellaryds och Åryds sn. ligger enligt folktraditionen en ättestupa på berget Valhall. Sägnerna berättar om en krigshär som sågs uppställd på bergsplatån varje julafton medan dess härförare vandrade fram och tillbaka på toppen. I närheten av ättestupan låg en grotta som kallades ”kyrkan”. I denna stod en bautasten som kallades ”predikstolen” och där intill sprang en källa fram. Längst grottans väggar var mindre stenar placerade som sittplatser. Det berättas också att en snapphane en gång blev skjuten på berget och vid vissa högtidsdagar kunde hans blod ses rinna ut ur bergskrevorna. (Anderson 1931 s. 155, 158 f.; Ellekilde 1951 s. 473).
Rietz (1867 s. 789) berättar att från detta Valhall ”ha menniskor enligt urgammal sägen störtat sig i den under berget belägna Val-sjön (de dödas sjö), numera nästan uttorkad”. Rietz källa har sannolikt varit Geijer (1832 s. 115), men ursprungligen tycks motivet ha kommit från Sjöborg (1797 s. 216 f.). Två gamla skrivningar, Wal Hall från 1753 och Walsjön från 1793, visar att namnen är gamla. Etymologiskt går namnen emellertid inte tillbaka på Valhall. Berget tycks ursprungligen ha hetat *Valakullen, för sjön heter Hwalakullasiöö i ett belägg från 1671. Förleden har förmodats gå tillbaka på val ’falk’, eftersom pilgrimsfalkar häckade på platsen. (Hallberg 1990 s. 166).”

(Krigarna i Odins sal Dödsföreställningar och krigarkult i fornnordisk religion, Andreas Nordberg, Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen 2003 Stockholms universitet Religionshistoriska institutionen, Stockholm 2004, 2:a upplagan, s. 28 – 29 [PDF])

”Valberget är Blekinges största berg, med fin kristallrik granit. Berget är som högst ca 30 meter och har både vertikala och överhängande delar riktade åt alla väderstreck. I forna tider, när man tillbad Asagudarna, hade man en önskan om att komma till Valhall efter döden, eftersom det bara var personer, som hade dött hjältedöden, som kom dit. Man kunde hoppa från ett högt berg, en s k ättestupa, och på det sättet söka döden, det var hjältemodigt. Att avlida i ”sotsäng” var mycket skamligt. V alberget har enligt sägen varit en ättestupa. Idag finns där ett 60-tal klätterleder.” 

(Tararp – en by i förvandling / Helen Petersson, från Släktföreningen Abraham Johnssons hemsida [PDF]) 

 

ORTNAMNSREGISTRET (Institutet för språk och folkminnen / Hällaryds socken : Bräkne härad : Blekinge län):