Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Tjurgraven_geocoaching_pic

”Icke långt derifrån, wid Såteriet Bjurum, år i Skogen en djup Graf eller Dåld i en Backa, som nu kalls Tjursgrafwa, dereft warit en mårkelig Ättestupa, efter Folkets fågen i orten, der de fordna Hedniska Göther stört sig utföre, då de welat fara til Odins. Om en sådan Ättestupning lådes i Göthriks och Rolfs Saga.”

(Inledning til Geographien öfver Sweriges Rike, Författad af Eric Tuneld, Fjerde Uplagan, 1762, s. 281)

Inledning til Geographien öfwer Sweriges Ricke_EricTuneld_Tjursgrafwa_281

ORTNAMNSREGISTRET , Institutet för språk och folkminnen (Vättlösa socken : Kinne härad : Skaraborgs län)ord namn register

På karta: ”Ättestupor i Västergötland”

(”Valhall och ättestupa i västgötsk tradition” av Johan Götlind, s. 75 / Folkloristiska Studier och Samlingar 2 / Folkminnes-Studier tillägnade hilding celander den 17 juli 1926)

Tjursgraven_götlind_karta

”Tjursgraven i Vattlösa socken i Kinne härad, omkring 2 mil i nordlig riktning från Skara och sålunda belägen nära den medeltida stora stråkcägen norrut (over Götene? jfr Beckman Vägar och städer 1 Medeltidens Västergötland). Om denna berättas i ULMA III: IIO (1899) bl. a. följande (här återgivet i riksspråkskrivnmg): »Dar neri Vättlösaskogarna i Tjursgraveng,) de kallar, var det en ättestupa förr, säger de, i hednatiden. — När de sen kom till ättestupan, så kastade de ned en penning, något gammalt mynt vill säga, till Oden, för under bottnen i graven skall han sitta, och han skall vara utav guld. Om det då klingade, så fick de komma till Valhall…, och då hävda de sig utföre ända tvärt.» Som vi se, har denna tradition åtskilliga grumliga punkter. Ättestupan finnes emellertid omnämnd hos Tuneld) »efter folkets sägen i orten» och beskrives som »en djup grav eller däld i en backe» och kallas »Tjurs- eller Thorsgrava» samt omtalas även hos Kalm…”

(”Valhall och ättestupa i västgötsk tradition” av Johan Götlind, s. 73 / Folkloristiska Studier och Samlingar 2 / Folkminnes-Studier tillägnade hilding celander den 17 juli 1926)

Götlind_s

Tjursgraven

Tors grav kallas även Tjurs (Tyrs) grav, är ett naturminne av en brant fördjupning vid sandåsbildningen under istiden. Det antas att man fordom här offrat åt guden Tor, och att gamla lev- nadströtta även använt sig av den höga branten som en ättestupa.

I Holmbergs ”Nordbon under hed- natiden” (Stockholm 1852) berättas det om ättestupan, ett stycke ur Gautreks och Hrlofs saga: ” där låter sagan bondetösen säga: dö alla våra föräldrar utan sot och fara till Odin, och behöva vi för den skull aldrig ha någon tunga av dem. Det står alla våra ättemän fritt att begag- na sig av detta ställe, så att ingen be- höver leva i fattigdom eller matlös”. Denna ättestupa låg vid Gullhammar (fordom Gillinghammar). Innan man kommer till Tjurs grav, passerar man Reningsdammen. Här skulle enligt ännu levande folktro de som gick till ättestupan två sig. I en annan håla Katthålan dränktes ”Odins tiggare”. De, som ämnade kasta sig ned för ättestupan, kastade först ett mynt i den. Klingade detta vid nedfallet, kunde man vara säker på att bli salig. Gav inte myntet något ljud ifrån sig, väntade nog vederbörande med att påskynda sin hädanfärd.”

(Kyrkan mitt i byn – om Vättlösa socken, Församlingsblad, Hösten 2012, Svenska Kyrkan, Götene Församling, s.6)

”En skogsväg leder norrut från Vättlösas fotbollsplan till först Reningsdammen, 30 x 12 m – en dödisgrop där man tvättade dem som skulle störtas utför Ättestupan – och sedan till Tors- eller Tjursgraven – en oval ravin om 100 x 65 m, 25 m djup. Dömda för brott kunde åläggas att rulla en sten uppför branterna ett antal gånger. Man vet inte om Tjursgraven var själva Ättestupan, eller om den låg ett stenkast längre norrut där en mycket hög och brant nivåskillnad finns. Utsikten därifrån omfattar Kinnekulle och en skymt av Vänern.”

(Geocaching > Hide and Seek A Geocache > Geocache Details > Tjursgraven / för medlemmar)

TjursgravenEniro

TjursgravenGE

Annonser